Lördag kväll

Jag spelar "Som jag hade dig förut" med Winnerbäck.
Och jag raderar nummer i min mobil och vet att aldrig mer...
Vemodet finns där men mest känslan av styrka och frihet och att tiden är min.

Minns

Idag är det sex år sedan min pappa dog.

Snart så...

Snart ska jag försöka ta mig samman och skriva lite.
Känner mig bara så oinspirerad och gnällig just nu att jag inte vill dra ner er andra i dom känslorna.
Räcker så bra med att känna dom själv.

Love

Och nu är det söndag - en söndag dedikerad till kärleken.
Och jag som året runt försöker vara en kärleksfull människa mot andra och mig själv tycker att det är lite futtigt med en enda kärleksdag om året. Fast det är klart, det är bättre med en dag än ingen alls.

Går ut i mitt snövita Småland, får pulsa i drivorna, tänker att jag aldrig kommer att ge upp min dröm om kärleken.
Liksom den kommit många gånger i mitt liv så kommer den tillbaka igen.
Om jag bara håller mitt hjärta öppet och varmt så kommer den.

Jag ler när jag tänker på hur mina ögon möter dina.
Hur händerna känner dina händers värme.
Hur ditt hjärta bultar mot mitt.
Och jag vet att jag är hemma.

Tänk om inte om hade varit...

Det har varit en vemodig helg.
Gamla sorger har dykt upp i sinnet och jag har varit ledsen.
Jag har ältat och gråtit; det gör så ont att minnas och tänka hur allt kunde ha varit om inte om hade varit.

Shit!

Och jag går hem från jobbet i det ganska ovana ljuset och med all snö upplagd runt om mig längs vägen.
Jag är trött och det är nästan så att tårarna vill ut.
Vill gråta av arbetets börda, av min maktlöshet, av att jag är alldeles för godtrogen och snäll, ja jag vill gråta av nästan alla anledningar som finns.
Men jag svär istället inuti mig: långa ramsor blir det och jag känner mig fånig som inte är mer tacksam att jag är frisk och har mat på bordet. Jag vet ju att så många barn dör varje dag av svält, att barn dör i cancer och olyckor och att många mammor och pappor inte får se sina ungar växa upp för att dom själva dör.
Men just nu skiter jag i det och tänker att jag har rätt att få vara arg och ledsen; rätt att tycka att människor är svekfulla och jag ska aldrig mer lova att sticka något till någon som inte är mina barn för dom förtjänar det inte.
Och nu har jag nog lärt mig den läxan, det tog fasen många år, men nu är det slut med att vänligt tro på vad folk säger.
Jag är skittrött på människor som säger saker och inte menar det och inte klarar av att vara ärliga.

Dagen idag

Har stickat en mössa.
Har gått länge i all snön.
Har haft personalmöte.
Har köpt mera garn.
Har pratat med barna.
Har kollat på vackra kök i en byggbutik.
Har skrattat.
Har längtat.

Fakta

Vissa dagar är tyngre än andra ibland.
Det bara är så.