Efteråt är det värt allt

Ja, så blev det till sist. Mitt om gjorda matrum eller matsal som Socrates tycker jag ska kalla det. I vilket fall så är jag väldigt nöjd med allt det svala vita. Har kämpat och målat och målat och det är väl en av anledningarna till att jag nästan klappat ihop under hösten. Visserligen har jag haft hjälp med att sätta in den franska dörren och fönstret på gaveln men just detta att aldrig ha tid att riktigt helhjärtat ägna sig åt målandet gjorde mig knäckt och superstressad.