Jag har sytt kläder i hundra år känns det som.
Min brudklänning, aftonklänningar, kvajer, kjolar, barnens kläder.
Oftast med ett bra resultat.
I kväll verkade det dock som om jag mött det värsta i sömnadsväg.
Min syrra ska sy balklänning till dotterns studentbal.
Jag var med och köpte tyg och mönster.
En himla flott modell med draperingar.
Mönstret verkade lite halvsvårt men jag sa att det ordnar vi tillsammans...
Jotack, så lagom heller. Har tillbringat massor av timmar vid syrrans köksbord och försökt fatta hur klänningen ska skäras till och hur mönsterdelarna ska sättas ihop.
Om det inte sker ett under i min skalle så fixar vi inte att få ihop klänningen.
Så är det bara.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar