tisdag 26 maj 2009

Favvo

Onödig oro
Kastrullerna kokar allt oftare över
och stekpannans flundror fastnar.
Köksfönstret står på glänt.
Vår vidbrändhet blandar sig naturligt
med världens.
Du oroar dig för framtiden.
Inte skall du oroa dig för framtiden!
Ovanför oss, där gudar förr höll till,
har snökristaller samlat sig
och väntar på att falla.
De vill oss säkert väl.
De bäddar åt oss alla.


Werner Aspenström

1 kommentar:

Socrate sa...

Vilken härlig vers !
Tack för den, liksom behövde den lite speciellt just i kväll.

Att ofta syssla med "onödig oro" är mitt middlename, trots att jag har det så himla bra och är oerhört priviligierad. Varför är det så????????????
Fick en riktig lisa för själen av den dikten. Tack snälla Vonnis!

vännen Soc