AV en kär vän fick jag idag Sofia Karlssons inspelningar av Dan Anderssons dikter. Har förstås lyssnat på en del av det förut men inte så här sammantaget.
Det är så vackert och lite vemodigt också förstås.
Gamla, gömda minnen kommer åter och jag minns när jag var sexton, hade långt ljust hår och ivrigt övade på just Dan Andersson på gitarren. Ville så gärna bli en svårmodig sångerska.
Av det blev det ju intet, men det blev bra ändå.
Här ett smakprov från dagens skiva, Du Liv.´
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar